Toppinkomsternas andel av alla inkomster är numera en av de centrala indikatorerna på hela inkomstfördelningens utveckling. Nyligen släpptes inkomststatistik för inkomståret 2013 och uppdaterade toppinkomstserier finns att ladda ned på denna hemsida. Resultatet visar på att trenden med en ökande betydelse av förmögenhetsavkastning, alltså kapitalränta och aktieutdelningar, inom toppinkomsterna. Faktum är att när man mäter inkomster från arbete och kapitalräntor och utdelningar före skatt är andelarna 2013 tillbaka på nivåer vi inte sett sedan det tidiga 1950-talet.
Frågan om inkomstelitens inkomster framför allt härrör från höga löner eller kapitalavkastning har diskuterats länge bland ekonomer och politiker runtom i världen. Forskningen visar att höga arbetsinkomster tenderar vara viktigaste källan till USAs ökade toppinkomstandelar medan förmögenhetsavkastning i form av räntor, utdelningar och särskilt realiserade kapitalvinster spelar störst roll i Sverige (se vidare här och även här).
Vi har på Ekonomistas sedan flera år presenterat den senaste statistiken över toppinkomsternas andel (se 2010, 2011, 2012), och detta år är inget undantag. De två bilderna nedan visar på intressanta utvecklingstrender.
Första bilden visar att kapitalinkomster har dominerat inom den svenska inkomsttoppen under lång tid. I den översta tusendelen utgör de ungefär två tredjedelar av alla inkomster. Men någonting har hänt under den allra senaste perioden. Sedan 2000-talets början har betydelsen av förmögenhetsavkastning i form av räntor och aktieutdelningar ökat kraftigt, från en tiondel kring år 2000 till en tredjedel 2013. Vissa har spekulerat i om denna trend beror på att företagare av skatteskäl tar ut inkomst i form av utdelning istället för lön.
Över längre tidsspann framträder än kanske ännu mer remarkabel bild. Som nämndes ovan har de svenska toppinkomsterna dominerats av höga realiserade kapitalvinster, och detta har även framhållits som viktigt i våra tidigare analyser. Fortfarande gäller denna bild i stort, men de senaste årens utveckling nyanserar bilden något.
Om vi indexerar andelen av inkomster exklusive kapitalvinster som tjänas av personerna i den översta hundradelen, tusendelen och tiotusendelen i fördelningen så att deras andel 1950 är lika med 1 ser vi att nivåerna idag är de högsta på över ett halvsekel. Efterkrigstidens inkomstutjämning till följd av beskattning, utbildningsreformer, löneutjämning och ökat kvinnlig arbetskraftsdeltagande förbyttes under 1980-talet i ökade inkomstskillnader. Sedan dess har förmögenheterna vuxit i takt och aktiemarknadens tillväxt har tydligt gynnat de kapitalägande grupperna. Bilden bekräftar detta och särskilt notabelt är alltså att toppens andelar idag är så höga även när vi inte räknar in realiserade kapitalvinster.
Vi behöver veta mera om vad som drivit fram denna utveckling. Arbete pågår med att förstå skattereformernas inverkan som under de senaste åren kraftigt minskat skatterna på kapitalinkomster, förmögenhet, fastigheter, arv och gåvor och nu senast företagares utdelningar.
