Förra året gavs boken Jämlikhetsanden ut på svenska, skriven av epidemiologerna Richard Wilkinson och Kate Pickett. Deras huvudtes är att ökad inkomstojämlikhet i rika länder ger upphov till negativa hälsoeffekter för alla medborgare, rik som fattig, i dessa länder. Boken citerade en stor mängd akademisk forskning som på ett eller annat sätt gav stöd åt tesen. Men kan vi verkligen lita på dessa numera ganska ålderstigna forskningsresultat?
I en artikel i senaste Ekonomisk Debatt skriver Therese Nilsson och jag själv om utmaningarna att empiriskt utvärdera kopplingen mellan inkomstojämlikhet och hälsa. Problemen är många, några är större och andra mindre.
Den kanske allvarligaste mätsvårigheten handlar om användandet av aggregerade data, dvs mätpunkter för genomsnittlig hälsonivå eller inkomstojämlikhet i t ex ett land. Anledningen är vi på en sådan grovkornig datanivå inte kan särskilja mellan en tänkbar ojämlikhetseffekt (ju högre ojämlikhet desto sämre folkhälsa) och inkomsters välbelagda nivåeffekt på individers hälsa (ju lägre inkomst desto sämre hälsa). Detta beror i sin tur på att förhållandet mellan inkomst och hälsa är konkavt (se bilden, samt vår artikel för utförligare förklaring). Som visats i en nya studier krävs data på individnivå för att man ska kunna belägga att en ojämlikhetseffekt verkligen föreligger.
I artikeln diskuteras vidare några ytterligare aspekter av att studera sambandet. Hur ska vi egentligen mäta människors hälsa: genom befolkningsstatistik över dödlighet, sjukdomsfrekvens och spädbarnshälsa eller genom intervjuenkäter som frågar folk hur de mår? Och vilken ojämlikhet är vi egentligen mest intresserade av, den i årsinkomster, livsinkomster, förmögenhet eller kanske konsumtionsmöjligheter?
Vår starkaste slutsats är negativ: vi kan konstatera att huvuddelen av den tidigare forskningen – och därmed det mesta som hänvisas till i Jämlikhetsanden – vilar på skakig empirisk grund. Däremot utesluter inte det att något samband inte finns; det finns nya studier (t ex denna) som finner en effekt, om än liten. Fortfarande är detta dock ett relativt ungt forskningsfält och nya internationella individdatabaser byggs hela tiden. Vi kommer att veta ännu mera om bara några år.
