Nu har SCB släppt på 2010 års inkomstfördelningsstatistik (se tabeller och diagram här). Att vi först nu får vet hur inkomsterna för mellan drygt ett och drygt två år sedan fördelades beror på tiden det tar att sammanställa uppgifter från taxering och berörda myndigheter samt intervjuundersökningen HEK som behövs för att konstruera de kosthushåll (samtliga personer i ett hushåll oavsett civilstatus eller ålder) som används när fördelningen ska analyseras.
Har då inkomstskillnaderna ökat det senaste året? Bilden nedan ger svaret (källa). Den visar utvecklingen för det vanligaste samlingsmåttet för inkomstspridningen: Ginikoefficienten för hushållens disponibla inkomster. Gini har ökat varje år sedan 2008, men om man tittar på felmarginalerna, som visas av det grå fältet som omger punktskattningarna, framgår att ingen statistiskt säkerställd ökad inkomstspridning har ägt rum. Orsaken till den statistiska osäkerheten är framför allt HEK-urvalets begränsade storlek.
I SCB:s nysläppta statistik redovisas även tabeller över olika decilgruppers genomsnittsinkomster och deras andelar av totalinkomsten. Figuren nedan baseras på dessa data och ger en fingervisning om hur inkomsterna förändrats i olika delar av fördelningen. Den reala medianinkomsten växte med 1,5% mellan 2009 och 2010 och nästan 3% per år mellan 1999 och 2010. Störst i båda fallen har ökningen varit i den översta decilgruppen. Intressant nog har den lägsta decilgruppen haft lägst real inkomsttillväxt sedan 1999, i genomsnitt 1,6%, men näst högst inkomstökning sedan 2009 på 1,5%.
Understrykas bör att alla dessa grupper förändrats i sin sammansättning över tid, vilket särskilt gäller bottengruppen där tillfälliga låginkomsttagare (studenter, föräldralediga, deltidsarbetande) befinner sig. För en djupare förståelse av utvecklingens orsaker krävs därför ett mer ingående studium av dessa nya siffror.
